Mina förfäder hade skämts över mig.

Planeringsdag idag igen så jag var hemma med bägge kidsen. Dagen började väldans mysig med mysfrukost framför Bolibompa och lek här hemma. Sen gick vi ut och jag lät Vilgot bestämma vad vi skulle göra, det blev titta på tåg och grävmaskiner. Jag älskar att bo i sthlm där det byggs konstant. Väl tillbaka i huset ser vi att hissen inte fungerar. Okej. Lämnar syskonvagnen i förrådet och bär en bebis. väska och håller 2,5-åring (alla i full vintermundering) i handen uppför fyra trappor. En aning svettigt.

Väl hemma upptäcker jag att strömmen gått. Detta händer kanske en gång i månaden minst så man borde ju vara van men fasiken vad sur jag blir. Det är ju mörkt ute så vi ser ingenting inne i hallen, det är redan kallt i lägenheten och ingenting funkar. Jag byter blöjor i mörkret och svär tyst för mig själv. Inser då att klockan är snart 11, inga hushållsapparater är funktionsdugliga och barnen är både hungriga och trötta. Jag får panik och vill bara sjunka ner i ett hål i marken. Jag inser att jag verkligen inte kan göra något här hemma, vi kan inte tända nån eld i öppna spisen eller äta nån ordentlig mat som mättar oss allihopa. Året är 2014 och jag kan inte göra ett smack. Mina småländska förfäder vände sig nog i graven när de såg hur handlingsförlamad jag blev här hemma.

Vad gjorde vi då?

Vi stack till Burger King, mötte upp barnafadern och åt hamburgare mitt i veckan. Vilgot fick en ballong, pommes frites och en leksak. Jag fick lugn i själen och fick dippa pommes. En bra dag.

Processed with VSCOcam with b1 preset

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s