4 klappar.

Jag hoppar på den här roliga bloggutmaningen som fina Volang hade i sin blogg. Den går ut på att man listar fyra stycken julklappar man önskar sig till jul och de ska vara efter devisen något man kan ha på sig, något man kan läsa, något man behöver och något man vill ha. Det här tycker jag är en himla bra idé eftersom vi behöver ju egentligen inte önska oss en massa julklappar bara för sakens skull. Dumt för plånboken och dumt för överkonsumtionen vi ägnar oss åt hela tiden.

Här är i alla fall 4 klappar för min del, kanske gör nåt liknande för V och lillbebben också.

4klappar

1. En bok jag är väldigt pepp över är Donna Tartts senaste bok, The Goldflinch. Tartt är en av mina absoluta favoritförfattare och har skrivit en av de bästa böcker jag läst, nämligen The Secret History. Tartt skriver heller inte så många böcker, tror detta är hennes tredje på nästan 20 år så peppen är stor. 2014 ska även bli året då jag ska försöka ta tag i min läsning på allvar, tänk vad skönt att läsa några sidor på kvällen istället för att sitta och svära över ännu en bana på Candy Crush. Vi får väl se hur det blir med den saken.

2. En sak jag vill ha är en ny dator, nämligen en Macbook. Är så himla trött på PC efter att ha krånglat med dem i hela mitt datoranvändande liv och nu känner jag mig redo för att join the dark side.  Men, de är ju lite dyra och jag tror inte det kommer ligga en dator under granen men om det är nån materiell sak jag verkligen vill ha är det nog en tjusig liten macbook pro.

3. Ett klädesplagg jag vill ha är den här fina klänningen från Free People. Älskar deras kläder och önskar jag kunde svepa runt här hemma i deras bohemiska klänningar. Den här tycker jag var extra fin!

4. Något jag behöver är en bärsele till bebben och även till V. Vi hade sjal till V som fungerade väl sådär, fick låna en babybjörn-sele och jag älskade den. Det enda minuset var ju att man fick rätt ont i ryggen och därför vill jag ha en Ergobaby som ska  vara skonsam för föräldrarnas ryggar och dessutom sitter bebisen väldigt bra i den. Så en sådan ska vi nog i familjen investera i till jul.

Japp, där var mina 4 klappar. Nån annan som vill haka på?

Lite inspo för lilla magen.

Okej, nu är det snart inte långt kvar av den här graviditeten och magen är ju väldigt stor och fin just nu. Känner att jag måste utnyttja den här tiden till det fulla, vem vet om jag kommer sitta här med en preggokula igen liksom? Jag måste föreviga magen pronto och vart hittar man inte bäst inspiration om inte på Awkward Family photos? Enjoy:

-Kanske som en tjusig och väldigt classy Playboy-bunny?

-Eller varför inte med en stor jäkla pistol (!?)

-Okej, den här är bara så obehaglig. Titta på lilla bebisen!!!

-Gillar kombon parbild+ målad mage med vacker delfin på.

-Eller varför inte försöka få med V på bilden. Här är dock ungen något äldre och förlåt, men lite obehaglig. Dock inte lika obehaglig som föräldrarna i bakgrunden. Hu.

-Köra lite photoshoppande kanske?

-Eller ännu en parbild, den här gången med denim!

Eller så bara målar jag Rudolf på magen så är julkortet kirrat också!

Så.mycket.att.välja.på

förlossningsbrevets vara eller inte vara.

Enligt min gravidapp på telefonen lär det vara läge att skriva på mitt förlossningsbrev. Ett sånt brev är för er som inte har koll ett litet dokument där man skriver ner lite vilka önskemål man har inför sin förlossning, om det är nåt speciellt man vill att BB-personalen ska veta osv.

Med V skrev jag och sambon ett riktigt utförligt brev, gick precis efter mallen över hur det ska se ut och skrev ner våra tankar om bedövning och annat smått och gott. Jag kommer ihåg att vi gick igenom brevet med vår barnmorska men när vi väl skulle till BB var brevet puts väck. När man väl ligger där inne glömmer man ju bort alla såna oviktiga saker som ett litet pappersdokument och jag tror vi följde det mesta av vad vi hade skrivit; Ingen akupunktur (hatar nålar), testar gärna lustgas men är lite mer skeptisk till epidural och GODE GUD LÅT MIG INTE SPRICKA.

Den här gången kommer vi inte att skriva nåt brev alls. Vi har snackat ihop oss och jag har kommit så här långt so far:

”Kära barnmorskor.

– Försöker mig gärna på lustgas igen (gick inte alls första gången) men annars ge mig  den ljuva Epiduralen på en gång tack. Älskar epidural och narkosläkare. Och er också såklart.

-GODE GUD LÅT MIG INTE SPRICKA. Tack på förhand.”

Ni som ska ha bebbe igen, kommer ni skriva nåt brev den här gången?

OCH: Nu är det bara 32 dagar kvar!

Om barnet själv får välja…

…och hade Pinterest hade han med största säkerhet pinnat dessa fina grejer och bett och bönat sina kära föräldrar om att få något av det här av tomten:

Så: en lejonjacka, mockasiner, ett vrålåk och nån tjusig affisch kanske man kunde skrapa fram till den lille parveln. Eller så ger man honom bara lite duplo och massa pussar, det uppskattas också här hemma.

Alla grejer finns på min Pinterest!

Story of my life.

Varför måste jag alltid vara så jäkla tidigt ute??? Är alltid cirka en halvtimme för tidig till typ allt jag gör, möten, träningar you name it.
Idag är det vattengympa på programmet och har suttit typ en halvtimme i omklädningsrummet alla redan. Saker jag hunnit med:
– vikit ihop alla mina kläder på ett obehagligt pedantiskt sätt.
-rensat mailen
-spelat candy crush
-gått på toaletten typ tre gånger (hej gravidblåsa)

Aj då, nu börjar vi om fem min och jag måste få på mig en tajt jäkla baddräkt på den tiden! Wish me luck!

helgen so far.

Den här helgen har bland annat innehållit:

  • På Spåret-premiär! Plockade Houston och Luxemburg på 10 p! Woop Woop! Annars var det rätt tråkiga deltagare men nya studion var fin i alla fall.
  • Ätit oxkind för första gång. Dog lite över hur gott det var.
  • Ätit marängsviss.
  • V har haft playdate med sin kusin och vi vuxna fick också hänga lite.
  • Haft sammandragningarna från hell och därmed trott att jag kanske skulle få se den nya lilla bebben i helgen. Men, nope ingen bebis och det tackar vi för. Några veckor till får hen bakas där inne.
  • Tittat på dr who med min whovian-sambo. Är jag en Whovian? Not so much. Men det tar sig!
  • Gått skogspromenad och invigt vår nya vagn.
  • Byggt lego

Innan helgen är slut vill jag hinna med att:

  • Baka en sats lussebullar och äta upp dem.
  • Titta på lite mer avsnitt av Dexter.

Nu sover V och jag orkar nog bara med en av ovanstående punkter. Sängläge och seriemördare it is!

Girls!

Woho! Peppen över att Girls tredje säsong kommer redan i januari! 12 januari närmare bestämt. Låt se vad gör jag då? Jo förhoppningsvis är jag hemma med en liten nyfödd och en sjövild 19 månaders unge då så då har jag ALL tid i världen för att kolla serier…mohahhha.

the holy grail of tradera.

Jag är en flitig användare av tradera-appen till iphonen och brukar hitta lite roliga barnkläder bland annat. Jag gillar tradera, det brukar bli billigt, man hittar lite roliga grejer och sen är det ju awesome ur ett miljöperspektiv. Win win på alla sätt och vis! Men nu är det så att det är två grejer jag alltid letar lite extra efter.

Den första är den här helt ljuvliga babyfilten från Me & I. Den är från ett samarbete med Cecilia Blankens och jag känner ju helt spontant att man kan liksom inte få nog av mopsmönstrade grejer. Ibland dyker den i alla fall upp på Tradera, men den brukar bli så hiskelig dyr! Men en dag, en dag kanske jag kan fynda den.

Och här kommer då nästa grej, the holy grail of Tradera. Världens finaste klänning från HM som kanske är 5-6 år gammal vid det här laget. Den finns inte på tradera eller ebay. Har inte kollat etsy men jag tror inte den finns där heller. Jag har den här bilden sparad på min dator från Nathalies gamla blogg och ibland dör jag lite klänningsdöden över att jag inte kan hitta den nånstans! har sett den en gång på tradera men då missade jag sista utropet… Om det är nån som har den gömd i nån garderob och vill skänka den till en hormonell blivande tvåbarnsmorsa, hojta till!

2484705604_d5c3081727

10 saker. Favorit i repris.

På min förra blogg skrev jag ett inlägg om de 10 saker jag hade velat veta innan jag fick barn. Jag gillade det inlägget så mycket och gick tillbaks och läste det för att få lite vishet från mig själv nu när jag snart är på väg att få bebis nummer två. Så här kommer en favorit i repris i en lite reviderad form (nu är jag ju trots allt ÄNNU visare).

1. Bebisar kan amma konstant.

Den största chocken när vi kom hem från BB och som jag hade fått noll information om. De flesta bebisar vill amma hela tiden, inte var tredje timme utan kanske tre gånger i timmen! Och varje gång kan ta allt från tjugo minuter till en timme. Alltså finns inte mycket tid till att göra annat den där första tiden, att duscha, gå på toaletten eller klä på sig får helt enkelt vänta. Så ta det lugnt, sätt dig i soffan och plöj nån serie medan du ammar och kör mantrat “det kommer inte alltid vara så här”.

2. Alla bebisar sover inte dagarna igenom.

Chock nummer två. Jag trodde att nyfödda bara sov och sov och sov. Att de åt lite, jollrade lite nöjt och sen sov de så vackert i sin spjälsäng. Inte direkt va? Vilgot sov och nu överdriver jag inte, i princip ALDRIG på egen hand de första tre månaderna. Han sov vid mitt bröst eller ammade hela tiden. Jag trodde att det var nåt fel på honom eftersom han aldrig sov. Grejen var ju att han sov, bara det att han inte sov i sin säng vilket gjorde att jag var så himla himla låst. Åter igen här, det kommer inte alltid vara så här.

3. Jämför inte med andra bebisar!

Omöjligt att inte göra kanske men det är nåt av det dummaste man kan göra. Vilgots kusin föddes en månad innan honom och de var varandras motsatser, hon bara sov och åt kanske var fjärde timme och verkade så nöjd när man jämförde de två. Men det går ju inte att jämföra bebisar, de är ju så olika och går igenom olika faser hela tiden. JÄMFÖR INTE.

4. Rutiner är som kommunism, en vacker tanke men omöjlig i praktiken.

Jag tror det är i princip omöjligt att ha några rutiner den där första tiden, vad som fungerar en dag kanske inte alls fungerar lika bra dagen därpå. Men det gör ingenting! Det kommer finnas tid till rutiner längre fram, herregud hela ens vuxna liv kommer ju bestå av rutiner! När Vilgot var runt tre månader började vi med sovrutiner och peppar peppar, de funkar fortfarande två månader efter med vissa undantag några nätter. Men där i början, bara följ bebisens rytm vad gäller sömn och mat och bara chilla.

5. Håll dig borta från Familjeliv och liknande forum!

Det kan finnas bra tips på Familjeliv men sen finns det så jäkla mycket skit där också. Dömande, konstiga människor som man inte vill ska ge en råd om det mest värdefulla man har. Gå inte in på skiten! Jag brukade gå in, läsa och alltid känna mig som att jag gjorde allting fel. Fråga vänner, syskon, föräldrar, bvc istället eller Alamamas, ett forum där man får tips OCH blir peppad. Fin grej det!

En grej till: Alla andra har det inte rosenskimrande hela tiden, bli inte förtvivlad när du läser bloggar om bebisar som är nöjda och sover hela dagarna och mammor som är superpigga och snygga hela tiden. Du vet ju innerst inne att det omöjligt är perfekt hela tiden. Du är den bästa mamman till ditt barn och du är awesome! 

6. Ha mjölkersättning och flaska hemma redo.

Amningen kan ju strula och det är inte hela världen. Ersättning fungerar lika bra. Jag helammade i tre månader (med en flaska ersättning på kvällen sen han var en månad: BÄSTA grejen) och sen därefter har jag delammat. Det var bästa lösningen för oss. När man får panik de första veckorna över att man bara ammar hela tiden, ha en flaska i beredskap. Om inte annat får man ju vila några timmar. Amning är inte hela världen, även fast det känns så i början.

Lyssna inte heller på för mycket ”kloka råd” om amningen utan försök att faktiskt läsa ren fakta om amning och hur det fungerar. Det är helt normalt att bebisen vill äta hela tiden i början och det behöver INTE betyda att det är fel på din mjölk. Försök att ta det lugnt och stressa inte upp dig över amningen (lättare sagt än gjort kanske…)

7. VILA de första dagarna.

Viktigaste lärdomen så här i efterhand. När man kommer hem från BB, VILA! Lägg dig i sängen med bebisen och låt din respektive eller nån närstående serva dig. Det behöver du. Jag tyckte det fanns nån slags prestige i att vara uppe på benen direkt, gå långpromenader och visa alla hur pigg och jag glad var. Helt idiotiskt. Det slutade med att jag fick åka in på gynakuten för blödningar, så otroligt dumt av mig i efterhand. Vila, njut av bebben och bli bortskämd istället.

BÄSTA RÅDET.

8. Relationen kommer ta stryk, men det är lugnt.

Det här var jag i och för sig förberedd på men det är ju trist vilket som. Jag kommer ihåg att jag läste nån artikel där ett par som precis hade blivit föräldrar sa till varandra “vi ses om ett halvår”. Jag tyckte det lät rätt knäppt men såhär i efterhand förstår jag det. Det BLIR en rejäl förändring. Man går från två till tre och man blir i första hand mamma och pappa. Det tar lite tid att hitta en ny dynamik i förhållandet. Sen  kan man ju underlätta grejen och inte åka ner till Småland i fem veckor med en tvåmånaders bebis och bo hemma hos varandras föräldrar utan någon tid för varandra. Det tog nästan knäcken på oss och vi var helt slutkörda när vi kom hem till Stockholm. Men det blir bättre, glöm bara inte bort varandra. Pussa på varandra och ta inte varandra för givet så blir det bra.

9. Det är okej att vara deppig.

En sak jag var livrädd för var att få en förlossningsdepression. Jag kom ihåg nån Oprah-intervju där hon intervjuade Brooke Shields som hade fått just detta och berättade att hon var sjuk i flera år och brukade fantisera om att slänga bebisen i väggen. Superläskigt och inte direkt kompatibelt med min tanke om att föräldraskapet skulle vara en dans på rosor när man kom hem från BB. Jag blev deppig. Nästan alla blir ju det. Jag tror dock inte jag fick en regelrätt förlossningsdepression men jag var nere och hade så dåligt samvete över att jag inte tyckte moderskapet var det bästa som fanns. Att det var skitjobbigt ibland. Det är lugnt att känna sig deppad, prata med BVC eller någon som gått igenom en förlossningsdepression, det hjälpte mig jättemycket.

10. Det kommer bli bättre, och roligare!

Såhär i efterhand kan jag titta tillbaka på den första tiden och ärligt säga att det var inte alls roligt. Det var tråkigt, man fick inte sova och man kände sig som skit både kroppsligt och psykiskt. Jag kommer ihåg att jag träffade nån som sa “njut av den första tiden, den är den mysigaste”. Mysigaste? Här satt jag och lipade varje kväll, fick inte gå på toaletten ifred och kände mig som ett totalt misslyckande hela tiden. Det ledde till att jag började tänka att jag måste göra fel på nåt sätt, alla andra har ju det så himla mysigt med sina bebisar. Återigen: JÄMFÖR INTE. För saken är att det blir bättre och roligare! Efter tre månader började jag äntligen tycka att det är ju skitkul att vara mamma. Jobbigt, ja, men också så himla roligt. Bebisen börjar le och skratta mer och man börjar bli varm i kläderna. Nu vid fem månader tycker jag det är jättekul. Det är jobbigt och omtumlande men det är så häftigt att se hur ens lille bebis bara växer och blir mer och mer en liten person.

Och nu vid 18 månader kan jag bara skriva under på den här punkten. Det blir verkligen bara roligare och roligare för var dag som går. Även om det fortfarande är jobbigt ibland, för det är det, har jag ändå landat i mammarollen och kan njuta av den med alla upp och nedgångar det innebär. Det är faktiskt awesome att vara mamma och det ska bli så spännande att få en till bebis och se vad det är för en liten person! Det bästa som finns ju!

Det här var inte igår! En några dagar gammal liten Vilgot och en väldigt lycklig men rätt förvirrad nybliven morsa.

ännu en skådis som är helt förstörd för mig.

jahapp då har man äntligen tagit tag i Dexter igen. Följde serien slaviskt när den kom och älskade de två första säsongerna men någonstans vid början av säsong 3 tappade vi lusten totalt. Tråkig inledning, inga roliga karaktärer (Jimmy Smits:tråkigast i stan) och storyn var helt enkelt inte fängslande. Så vi gav upp helt enkelt. Fram tills nu då, då jag gjorde det man bara inte får göra när man maratonkollar en serie. Vi hoppade helt sonika över hela säsong 3, läste vad som hände på Wiki och började direkt med säsong 4. Och vilken säsong sen!

Dexter försöka kombinera det perfekta familjelivet med sin mordiska böjelse, Debbie är fortfarande cool (jag är nog den enda som gillar henne) och vilken mördare sen i form av The Trinity killer! Och detta för mig osökt till rubriken till det här inlägget: John Lithgow (Tredje klotet från solen) är numera helt förstörd för mig. Jag kommer aldrig att kunna se på honom som något annat än den här galne, sadistiske mördaren med fäbless för att sprida sin familjs aska lite varstans. Riktigt jäkla obehaglig är vad han är.

Andra skådisar som är helt förstörda för mig:

Per Morberg– Alla bara ”åh han är en så bra kock och han är sååååå bra i sitt matprogram”. Jag bara ” Men kommer ni inte ihåg att han var ju galne kapten Viggo som våldtog Kåkå i maskinrummet?!?!?” (REDERIET).

Lennart Jähkel– Åh ni tycker ju kanske att han är ju såååå mysig i Pistvakt och CO Segemyhr och jag kommer inte på nåt mer aktuellt karlen varit med i. För mig är han ändå alltid den operasjungande galningen som mördar utvecklingsstörda ute vid jakttorn. (JÄGARNA).

Nån mer skådis ni kommer på som är förstörda för er? Min hjärna står still nu. Måste nog se på mer Dexter.